en dryg fredagskväll.

Pattknapparna dí värker, fast det börjar gå över. Ja, ni vet hur jag är, jag skäms inte för mycket. Är jag lat och har apben så skiter jag i det. Värker pattarna eller murran (exempelvis) så är jag inte sen med att tala om det, haha. Sån är jag! Helt enkelt FÖR bra!

(Skojfrisk och ironisk för det mesta! Svårt att avgöra allvaret ellerhur?)

Jag klättrar på väggarna nu, inte lätt det där med vita helger, vart ska man göra av all energi? & till råga på allt så ska jag upp halv sju imorgon och släppa ut nio pållar i hagarna!
VILL BA DÖ!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0